MITT GIPS ÄR AV!!!

publicerat i vardagligt;

Hej mina älskade. Som rubriken lyder har jag tagit bort mitt gips. ÅÅÅH! Frihetskänslan är härlig, men det återstår fyra veckor på kryckor innan jag kommer kunna gå själv igen. Men bara det här att kunna sova utan tre kuddar utan foten, slippa ha en plastpåse när jag duschar, slippa ha foten på en stol hela tiden, inte vara tvungen att ha en ful, klumpig svart sko hela dagarna, kunna variera mellan fler byxalternativ än vida linnebyxor, springtights och gråa mjukis!!!! Skriker!!!! Det känns som om jag har vunnit redan.

Nu förbereder jag mig inför veckor av smärtsam rehab. Jag får börja simma redan nu och om allt går som det ska får jag springa om 8-10 veckor. Inser nu när jag skriver detta att jag inte kommer ha gått med egen kraft på drygt två månader. Det är så jävla sjukt. Det är tvärtemot min livsstil. Ni som känner mig, hur mycket hoppar jag? Mest typ hela tiden. Okej, nu börjar jag gråta. Behöver ventilera lite känner jag. Får göra det imorgon kväll; slå på en sorgsen musikvideo eller scenen i Titanic när Jake dör, och bara böla ner hela mig.

Tre träningsrelaterade bilder. Ettan från idag, när jag förevigade hur smalt mitt ben är. Det är liksom sladdrigt och gör väldigt ont. Fotleden är såklart stel och jag är rädd att vicka på tår och fot, men att själva benet är så svagt skrämmer mig. Blir man så svag på bara en månad? Tydligen.

Bild 2. Träna måste man.

Bild 3. Jag var i hallen för att se Bästa 4:an-finalen. Det var underbart. Efteråt satt jag på en stol och spelade mot Marcus. Det var, utan någon som helst jävla tvekan, den bästa kvarten under de senaste fyra veckorna.

Jag tänkte skriva mer, men jag slutar här för idag. Vill gosa lite med sambon nu <3

Kommentera inlägget här :